French Realist/Impressionist Painter and Sculptor, 1834-1917 French painter, draughtsman, printmaker, sculptor, pastellist, photographer and collector. He was a founder-member of the Impressionist group and the leader within it of the Realist tendency. He organized several of the group exhibitions, but after 1886 he showed his works very rarely and largely withdrew from the Parisian art world. As he was sufficiently wealthy, he was not constricted by the need to sell his work, and even his late pieces retain a vigour and a power to shock that is lacking in the contemporary productions of his Impressionist colleagues.  Related Paintings of Edgar Degas :. | Helene Rouart in her Father-s study | At the Cafe Chateauden | Portrait d'homme | La Danseuse au Bouquet | Nude Woman Combing her Hair |
Related Artists:
SCHAUFELEIN, Hans Leonhard
German Northern Renaissance Painter, ca.1480-1540 was a German painter, designer, and wood engraver. He was born in Nuremberg, probably studied under Wohlgemut, and then became the assistant of D??rer, whom he imitated. In 1512 he went to Augsburg and in 1515 removed to Nordlingen. He is a graceful narrator, and his types, though rarely accurately drawn, are attractive, but he lacks power and depth. Characteristic early paintings are the altarpiece at Ober Sankt Veit[1], near Vienna (1502), "Scenes from the Life of Christ" (Dresden Gallery), and "St. Jerome" (Germanic Museum, Nuremberg). To his Nordlingen period belong his masterpiece, the so-called "Ziegler Altar" for St. George's Church (1521), part of which is still in the church, part in the museum; "Scenes from the Story of Judith," in the town hall; and the illuminated Psalter for Count von Ottingen, now in the Berlin print room. His most important woodcuts are those for the Theuerdank of Emperor Maximilian.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Helel Allingham,RWS
1848-1926 was a well-known watercolour painter and illustrator of the Victorian era. Helen Mary Elizabeth Paterson was born in Swadlincote in Derbyshire,[1] England. Her sister and her father, a doctor, died of diphtheria in 1862, and the rest of the family went to live in Birmingham. In 1867 she went to study art at the "Female School of Art", a section of what became the Royal College of Art in London, and became an illustrator of children's books. She was a great friend of Kate Greenaway. On 22 August 1874, she married William Allingham, who was almost twice her age. At the time, she was employed in illustrating some of the novels of Thomas Hardy, and they were attracted to one another when they met. Helen Allingham illustrated several books, including Six to sixteen: a story for girls (1876), Happy England (1903) and The homes of Tennyson (1905), written with her brother Arthur Paterson. After her marriage to Allingham, she became a watercolour painter, and she was the first woman to become a full member of the Royal Watercolour Society.